Fotbolls-VM i Qatar 2022
2022 är det dags igen. Det jag vill se fram emot mer än något annat. Det som människor i så många olika länder och kulturer längtar till. Men precis som när VM hölls i Ryssland är det svårt att göra det. Då på grund av bland annat de homofobiska och kvinnohatande lagarna. Den här gången är det värre. Ta allt det dåliga från Ryssland upphöjt i tio och vi börjar kanske att närma oss. Över 6500 anledningar har jag till att min mage skriker åt mig varje gång jag kommer på mig själv med att tänka på VM med ens ett uns av glädje eller längtan.
Tio år av förlorade liv
Alla dessa är liv som har förlorats sedan Qatar blev tilldelat VM för tio år sedan. Alla dessa förlorade liv tillhörde arbetande immigranter som dog när de byggde det Qatar som ska visas upp för världen 2022. De var från Bangladesh, Sri Lanka, Indien, Pakistan och Nepal. De var fattiga, de var älskade av sina familjer som de skickade hem pengar till och de var utnyttjade av rika makthavare som inte brydde sig ett dugg om huruvida de levde eller dog.
När de dog byttes de bara mot en annan i precis lika utsatt situation. Som också tvingades att jobba med livet som insats för att göra Qatar redo för ett världsmästerskap som kommer att spelas oavsett om de lever eller dör.
Jag mår illa när jag tänker på vad fotbollen har blivit
Jag vet inte ens vad jag ska säga längre när Qatar och VM kommer upp i en konversation. När det pratas om trupper, länders förutsättningar och när någon spår hur det kommer att gå. Jag mår illa när jag tänker på vad fotbollen har blivit. Och jag mår ännu sämre när jag läser rapporten om arbetarna i Qatar. Men jag måste. Det är det minsta jag är skyldig både dem och deras familjer.
Vi borde alla läsa. Vi borde alla försöka att se deras ansikten framför oss. Och vi borde alla göra något för att stoppa den ovärdiga fotbollsvärld vi numera lever i. Men innerst inne vet jag att det här kommer att fortsätta. Att VM i Qatar kommer att spelas och att det här inte är slutet på den avgrundsdjupa färd vi alla är en del av.
Varje nation och varje spelare som väljer att gå med på de här förutsättningarna bekräftar det vi alla kanske visste innerst inne men inte har velat erkänna för oss själva:
En fattig mans liv är inte värt något mot en rik mans sökan efter ära.
Elin Ölund Svensson 2 Mars 2021
